hemskaste dagen ngnsinn
igår följde jag med älsklingen till Kristianstads sjukhus för att han skulle på opereation...vi fick prata med doktorn och en jätte rar sjuksköterska...hon frågade mig om vi hade bestämmt ngt och det hade vi..jag skulle följa med in under tiden han sövdes ner..fick ta på mig en grön rock o en mössa och följde med honom in i operationssalen..det var redigt hemskt..salen var stor med alldelles för många konstiga saker men även dom sjuksköterskorna som var där var jätte gulliga mot mig o micke..dom tog en massa prover på honom o gav honom ngt o jag satt bredvid honom på en stol o höll honom i handen och dom gav honom en sån mask med ngt sövande i och han försökte prata med det gick inte så bra och jag såg hur han mer o mer försvann i sin egen värld och jag var ju skit rädd o jätte ledsen för jag har aldrig vatt med om ngt sånt förut ju..så jag var ju nästan helt hysterisk sj ju fast jag ändån i början försökte vara glad o possetiv men tillslut gick det bara inte men fick höra av en sjuksköterska att jag var jätte modig som ställde upp och som inte sprang iväg..sen när han väl hade somnat så fick jag gå..en sjuksköterska tog hand om mig men jag har aldrig vatt så hysterisk för som jag var då..
fick gå ut för att kunna ta en rök pause o lugna ner mig men det gick inte alls bra..gick o satte mig i väntrummet och satte mig o läste men det funkade inte så länge när en av dom tidigare sjuksköterskorna kom fram te mig och såg hur ledsen jag var..så dom satte mig i ett speciellt fika rum o dom satt o pratade med mig o gav mig ngt att dricka och jag kunde lugna mig lite..
så jag fick vänta i två timmar och sen kom en sjuksköterska o hämtade mig o sa att det första micke frågade efter när han vaknade var mig..så äntligen kunde jag få träffa honom..
när jag kom dit så låg han o grät av smärtan
och jag blev nästan sj helt bölefärdig igen men denna ggn höll jag med lugn och en manlig sjuksköterska som hette Ulf var med redigt trevlig..tog sig tid att prata med oss båda..
sen tog det honom ca 2 timmar till i uppvakningsrummet att vakna till så dom kunde rulla honom vidare till ett rum..
han fick ett rum där det redan låg 3 st andra i..men jag satt sen hos honom från då typ kl 6 lr va kl var när han kom dit tills kl 8 då jag var tvungen att gå..
men när jag skulle gå då blev han helt hysterisk o började storgråta som fan och hans ena hand började skaka...
men tillslut sa vi hejdå o ses i morgon för jag hade ju hört att han skulle hem idag ju men så blev inte fallet..utan mitt i natten ringde det från dolt nr och då var det en läkare som ringde ang micke..han hade fått ett anfall och kunde inte sluta skaka och ingen hade lyckats få ngn kontakt med honom så jag fick prata med honom o han var helt hysterisk..ville jag skulle komma men tyvärr så hade tågen slutat att gå..och då fick han för sig att hans pappa skulle hämta mig o köra mig dit..
och vi bestämmde att han skulle ringa mig direkt efter men det tog nästan en timme o sen ringde han igen och lät så mkt lugnar och då bestämde vi att vi skulle ses som idag då och sa godnatt o la på..och idag blev jag väckt av att min telefon ringde och det var han..han fick inte lov att komma hem idag tack vare anfallet och att dom ska ta en massa prover..bland annat i hans hjärna..så jag ska åka vid 4 till honom för att vara där precis vid halv 6..då besökstiden e igen..Jag saknar honom så jävla mkt..kan inte äta ett dugg heller..har legar o kräkts nästan hela natten med..I will always be there for you Baby!!!<3333
fick gå ut för att kunna ta en rök pause o lugna ner mig men det gick inte alls bra..gick o satte mig i väntrummet och satte mig o läste men det funkade inte så länge när en av dom tidigare sjuksköterskorna kom fram te mig och såg hur ledsen jag var..så dom satte mig i ett speciellt fika rum o dom satt o pratade med mig o gav mig ngt att dricka och jag kunde lugna mig lite..
så jag fick vänta i två timmar och sen kom en sjuksköterska o hämtade mig o sa att det första micke frågade efter när han vaknade var mig..så äntligen kunde jag få träffa honom..
när jag kom dit så låg han o grät av smärtan
och jag blev nästan sj helt bölefärdig igen men denna ggn höll jag med lugn och en manlig sjuksköterska som hette Ulf var med redigt trevlig..tog sig tid att prata med oss båda..
sen tog det honom ca 2 timmar till i uppvakningsrummet att vakna till så dom kunde rulla honom vidare till ett rum..
han fick ett rum där det redan låg 3 st andra i..men jag satt sen hos honom från då typ kl 6 lr va kl var när han kom dit tills kl 8 då jag var tvungen att gå..
men när jag skulle gå då blev han helt hysterisk o började storgråta som fan och hans ena hand började skaka...
men tillslut sa vi hejdå o ses i morgon för jag hade ju hört att han skulle hem idag ju men så blev inte fallet..utan mitt i natten ringde det från dolt nr och då var det en läkare som ringde ang micke..han hade fått ett anfall och kunde inte sluta skaka och ingen hade lyckats få ngn kontakt med honom så jag fick prata med honom o han var helt hysterisk..ville jag skulle komma men tyvärr så hade tågen slutat att gå..och då fick han för sig att hans pappa skulle hämta mig o köra mig dit..
och vi bestämmde att han skulle ringa mig direkt efter men det tog nästan en timme o sen ringde han igen och lät så mkt lugnar och då bestämde vi att vi skulle ses som idag då och sa godnatt o la på..och idag blev jag väckt av att min telefon ringde och det var han..han fick inte lov att komma hem idag tack vare anfallet och att dom ska ta en massa prover..bland annat i hans hjärna..så jag ska åka vid 4 till honom för att vara där precis vid halv 6..då besökstiden e igen..Jag saknar honom så jävla mkt..kan inte äta ett dugg heller..har legar o kräkts nästan hela natten med..I will always be there for you Baby!!!<3333
